Lars Agreus

Han ser bortom magsårsbakterien Helicobakter pylori och vill hitta orsak och bot för alla de andra, hittills oförklarade, magkrämporna. Lars Agréus blev allmänläkare ungefär samtidigt som inriktningen blev en egen specialitet i början av 1980-talet. Drömmen var att få jobba ”på landet”. Det har han också gjort.

Via småländska Västervik hamnade han med tiden i uppländska Östhammar, där han fortfarande har sin kliniska hemvist, som husläkare i Öregrund. I likhet med de flesta forskare vid CeFAM har han hela tiden behållit en fot i den kliniska verkligheten.
– Man blir ingen bra forskare utan klinisk erfarenhet, säger han. Att få vara doktor – det är ju det som man är till för. Det är det som ger energi och näring.
Lars Agréus forskningsområde är mag- och tarmsjukdomar. Det var från början inget medvetet val utan han blev tillfrågad om han ville börja gastroskopera sina patienter ute på landsbygden i mitten av 1980-talet.
– Det var kirurgerna i Uppsala som var intresserade av data på mer oselekterade patienter.

Arbetet resulterade i en doktorsavhandling 1993 om buksymptomens epidemiologi i Östhammars vuxna befolkning. Sedan dess har det rullat på och Lars Agréus är klart nöjd.
– Man har haft lite flax för det har verkligen hänt en del inom mitt område och det har varit kul att få vara en del av det.

Inga magsårsmediciner

När Lars Agréus började sin läkar- och forskarbana fanns de moderna magsårsmedicinerna (protonpumpshämmarna) bara i teorin och den nobelprisbelönade upptäckten av magsårsbakterien Helicobakter pylori har han också fått följa på nära håll. De senaste åren har Lars Agréus främst ägnat åt det omfattande Kalixandaprojektet där 3 000 patienter från Norrbotten ingår i den största gastroskopistudien i sitt slag.

I januari 2007 disputerade de två första av hans doktorander som ett resultat av detta forskningsprojekt. Lars Agréus kan intyga att det ger stor tillfredsställelse att forska inom allmänmedicin.
– Man känner verkligen att man har tillför något. Det man gör betyder något för patienterna i primärvården.

Resultat

Bland de resultat han känner sig extra nöjd med nämner han en kartläggning av riskfaktorerna för körtelcellscancer i matstrupen. Tillsammans med sin forskargrupp har han upptäckt att en förändring i matstrupen som kallas Barrets esofagus, ett förstadium till körtelcellscancer, är mycket vanligare än man tidigare trott! 

Lars Agréus är också en inbiten föreningsmänniska och har varit med om att starta två viktiga medicinska föreningar. Först European Society for Primary Health Care Gastroenterology, som numera finns med lokalsektioner i drygt 20 länder världen över, och sedan Svensk förening för glesbygdsmedicin.

Drömresultatet

Drömresultatet för Lars Agréus vore att komma på orsaken till det som brukar kallas funktionell dyspepsi, det vill säga besvär i övre delen av magen, som man i dag sällan hittar någon bra förklaring till. Upptäckten av magsårsbakterien var stor, men magsår förklarar bara en liten del av alla magbesvär. Lars Agréus skulle vilja hitta förklaringen till de övriga patienternas besvär.

Lars Agréus forskar inom temat:
• Mag-tarmsjukdomar

Verksamhet:
APC Forskning, Kris- och katastrofpsykologi
Ämne:
Kris- och katastrofpsykologi
Datum:
2013-05-06