Publicerat





  1. SBAR Demens

    Verksamhet:
    APC Fortbildning

     

    Om man använder en gemensam struktur för att kommunicera med varandra kring en vårdtagare/patient kan man förebygga missförstånd, skador och fel i hälso- och sjukvården och omsorgen. SBAR är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information strukturerat och snabbt. Med hjälp av SBAR kan personalen fokusera på det viktigaste budskapet och slippa fastna i onödiga detaljer.
     
    SBAR står för:
    • Situation
    • Bakgrund
    • Aktuellt tillstånd
    • Rekommendation

     

  2. Självskattningsskala

    Verksamhet:
    APC Fortbildning

    Blankett med självskattningskala. Distriktssköterskan kan genom att ställa frågor få patientens subjektiva upplevelse om hur patienten ser på sitt hälsotillstånd och sin ät- och matsituation. Detta kan i sin tur föranleda åtgärder och uppföljning eller beslut om att avstå från åtgärder.

     

  3. Sömnproblem

    Verksamhet:
    APC Fortbildning
  4. Stöd i arbetet med våldsutsatta kvinnor

    Verksamhet:
    APC Fortbildning
  5. Support, opinion of support and psychological health among survivors of a natural disaster

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    Although formal intervention after disasters is recommended the evidence base for this is weak. Satisfaction with support after disasters is seldom investigated and the relation to psychological symptoms is unknown.

    Aims: To investigate whether dissatisfaction with social and formalised support are associated with post-disaster psychological symptoms.

    Methods: 1505 Swedish survivors of the 2004 Indian Ocean tsunami responded to a questionnaire 14 months after the disaster, including General Health Questionnaire-12, Impact of Events Scale-Revised, Crisis Support Scale, and questions concerning the reception and appraisal of social and formalised support from health care, psychological services and insurance agencies. Disaster exposure and background factors were controlled for in the analyses.

    Results: Reception of formalised support, but not social support, was associated with both psychological distress and posttraumatic stress. Dissatisfaction with social but not formalised support, with the exception of support from insurance agencies, was associated with psychological distress.

    Conclusions: Social support and formalised support should in future studies be differentiated in order to improve preventive intervention efforts after disasters. The reporting of dissatisfaction with social support merits special attention, since this may indicate increased risk for psychological symptoms.

    International Journal of Social Psychiatry. 2013; 59(1):40-47.

    Journal homepage >>>

  6. Ta hand om dina fötter - egenvård vid diabetes

    Verksamhet:
    APC Fortbildning

    Diabetessjukdomen kan på lång sikt ge komplikationer som till exempel problem med fötterna. Det är en god idé att själv kontrollera sina fötter varje dag.

  7. Ta tempen på din hälsa!

    Verksamhet:
    APC Fortbildning
  8. Tidskriften AHA!

    Verksamhet:
    Övergripande

    Vi ger inte längre ut tidningen AHA! Men här på webben kan du kan läsa gamla nummer om utvecklings- och utbildningsfrågor eller forskning i primärvården. Det går också att beställa exemplar i mån av tillgång via daphne.macris@sll.se.

  9. Till dig vars barn varit med om en allvarlig händelse

    Verksamhet:
    APC Forskning

    Att barn är med om allvarliga händelser kan vara svårt att acceptera och ta till sig. När barn ändå drabbas är det viktigt att vuxna, speciellt föräldrarna, finns och stöttar på bästa sätt. I informationsbladet beskrivs vilka de vanliga reaktionerna hos barn efter allvarliga händelser samt några enkla råd för att på bästa sätt stötta barnet.

    Denna broschyr kan delas ut till föräldrar/vårdnadshavare eller andra vuxna som kommer i kontakt med direkt berörda vid olyckor och katastrofer. Finns i enkel pdf-form och kan beställas i färgtryck i A5-format.

  10. Tillbaka i Stockholm efter tsunamikatastrofen - Nådde stödet fram?

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi


    En i huvudsak deskriptiv redogörelse för vad 1939 hemvändande Stockholmare svarat på en enkät som skickades ut 14 månader efter tsunamikatastrofen. I rapporten beskrivs vad de svarande utsattes för under själva katastrofen, vilket medicinskt och psykologiskt stöd de erhöll på Arlanda flygplats, i hemkommunerna och från hälso- och sjukvården samt medicinskt och psykiskt hälsotillstånd vid tidpunkten för enkätifyllandet.

     

     

  11. Tobaksavvänjning

    Verksamhet:
    APC Fortbildning
  12. Uppdraget

    Verksamhet:
    APC VIL

    Vårt uppdrag är att anordna och koordinera studentplatser i primärvård både privat och landstingsdrivna verksamheter, utifrån lärosätenas beställningar. Det omfattar vårdcentraler/husläkarmottagningar, primärvårdens rehab.enheter, mödrahälsovård, barnhälsovård och enskilda sjukgymnaster/fysioterapeuter.

  13. Upplevt livshot

    Verksamhet:
    APC Forskning

    Upplevt livshot påverkar den psykiska hälsan – även om man inte varit direkt utsatt. Känslan av att vara i livsfara kan påverka vår psykiska hälsa negativt under lång tid efter en olycka eller katastrof, även om man inte varit direkt utsatt. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet om drabbades upplevelser och psykiska hälsa efter tsunamikatastrofen.

  14. Utbildningar

    Verksamhet:
    APC VIL
  15. Utvecklad hemsjukvård kan stärka dold patientgrupp

    Verksamhet:
    APC Forskning

    Hemsjukvården kan behöva utvecklas för att ge patienterna en trygg och säker vård.

    En ny avhandling från Karolinska Institutet visar att hemsjukvårdens patienter är en dold grupp som ofta är multisjuka och har stora vårdbehov. Men vårdformen i primärvården är idag inte anpassad för att ta emot så svårt sjuka patienter och roller och ansvarsfördelning är otydliga, främst mellan husläkaren distriktssköterskan, menar forskaren och distriktsläkaren Sonja Modin.

  16. Vårdtyngd i hemsjukvård - mätning

    Verksamhet:
    Övergripande

    Syftet med studien är att analysera och beskriva distriktssköterskors och distriktsläkares bedömning av vårdtyngdsnivåer i basal hemsjukvård, enligt en befintlig vårdtyngdsmanual och inhämta deras erfarenheter av att tillämpa denna manual.

  17. Vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikationer: Urininkontinens hos kvinnor

    Verksamhet:
    APC Fortbildning

    Ända från 20-års ålder upp till ålderdomen är urininkontinens hos kvinnor ett folkhälsoproblem som påverkar livskvaliteten och det sociala livet för dem som drabbas. Ett gott bemötande och vård av hög kvalitet till de kvinnor som söker vård pga. urininkontinens borde vara en självklarhet inom den svenska primärvården.

    Denna vårdutvecklingsplan med kvalitetsindikatorer avser att höja kvaliteten och kvalitetssäkra mötet med kvinnor som söker för inkontinens. Men hjälp av planen kan kvaliteten på verksamheten och vården även utvärderas och vid behov förbättras.