Publicerat





  1. KRIS – projektet. Krisomhändertagande i samverkan Delprojekt II. Krisomhändertagande av olycksfallsdrabbade vid sjukhusens akutmottagningar i Stockholms län

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    I denna rapport sammanfattas resultat av intervjuer med sjukvårdspersonal på samtliga sju akutsjukhus inom Stockholms läns landsting. Syftet var att beskriva hur man på de olika sjukhusen gav psykologiskt och socialt stöd till skadade, oskadade och anhöriga efter en olycka. I studien undersöktes såväl arbetssätt som förutsättningar för ett psykologiskt och socialt stöd, d.v.s. förekomst av rutiner och handlingsplaner, samverkansformer mellan olika yrkeskategorier på akutmottagningarna, mellan personer i vårdkedjan samt mellan professionella och informella sociala nätverk.

    Det fanns på akutmottagningarna inga formella handlingsplaner eller riktlinjer när det gällde psykologiskt och socialt stöd för varken barn eller vuxna efter trafikolyckor. Tillgång till kuratorer på akutmottagningarna varierade från ingen till två tjänster under dagtid. Vårdpersonalen efterfrågade såväl riktlinjer och handlingsplaner som mer systematisk kunskap om krisomhändertagande av olycksfallsdrabbade patienter, såväl vuxna som barn och deras närstående.

    Vägverkets publikationsserie 1999:154

    Författare

    Eva Bergerhed, socionom, leg psykoterapeut

    Abbe Schulman, med dr, överläkare

    Rapporten finns inte som pdf-fil och kan inte beställas i tryckt form

  2. KRIS – projektet. Krisomhändertagande i samverkan Delprojekt III. Psykologiskt omhändertagande av trafikskadade, våldsoffer och anhöriga samt stöd till akutpersonal – en intervju- och enkätstudie på akutkliniken vid Huddinge Universitetssjukhus

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    I denna rapport sammanfattas resultatet av en enkät till personal på en akutmottagning med frågor om erfarenheter av att ge psykologiskt stöd till patienter och anhöriga efter trafikolyckor, våldshändelser och dödsfall. Enkäten innehöll också frågor om kunskap och attityder, kännedom om riktlinjer, rutiner och arbetssätt. Enkäten lämnades ut till all vårdpersonal (n=175) på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen.

    Det psykologiska stödet av krisdrabbade vilade i hög grad på individuella kunskaper och vårdgivare och stöddes inte av vårdprogram, systematisk introduktion, kompetensutveckling eller nätverkstänkande. Ett gott omhändertagande motverkades av tidspress och resursbrist. Personalen visade ett stort engagemang i krisomhändertagandet och intresse för metod- och kompetensutveckling speciellt vad gäller barns behov i kris.

    Rapport 2001:1

    Författare

    Mariann Olsson, socionom, med dr

    Abbe Schulman, med dr, överläkare

    Gunnar Öhlén, med dr, verksamhetschef vid akutkliniken, Huddinge universitetssjukhus

    Rapporten finns endast som pdf-fil och kan inte beställas i tryckt form.

  3. KRIS – projektet. Krisomhändertagande i samverkan Delprojekt IV. Psykologiska och sociala effekter av trafikolycka med lindriga eller inga personskador

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    I denna rapport beskrivs en prospektiv studie av 33 lätt skadade eller oskadade personer som behandlats på en akutmottagning efter en trafikolycka. De besvarade en enkät med frågor om psykologiska, psykosomatiska och sociala reaktioner och intervjuades dessutom en månad och sju månader efter olyckan.

    Studien visade att en trafikolycka med lindriga eller inga kroppsskador kunde ge allvarliga symtom av både psykisk och somatisk karaktär så länge som sju månader efter olyckan. En fjärdedel av patienterna önskade att de blivit erbjudna återbesök och 1/5 professionell samtalskontakt. En femtedel av patienterna ansåg att de fått otillräcklig information på akutmottagningen om förväntade kroppsliga och psykiska reaktioner.

    Rapport 2001:3

    Författare

    Agneta Bergsten Brucefors, doc, leg psykolog och leg psykoterapeut

    Yvonne Sidén Silver, leg psykolog

    Abbe Schulman, med dr, överläkare

    Rapporten finns endast som pdf-fil och kan inte beställas i tryckt form.

  4. KRIS – projektet. Krisomhändertagande i samverkan Delprojekt V. Konsekvenserna av en trafikolycka – barns och ungdomars perspektiv.

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    I denna rapport beskrivs en studie av 20 barn som under en 13 månadersperiod kom till en akutmottagning efter en trafikolycka. De intervjuades och undersöktes 6 veckor efter olyckan. Fjorton av barnen undersöktes på nytt 7- 9 månader senare. Förekomst av posttraumatiska stressreaktioner (PTSS-C), negativa livshändelser före olyckan, personliga och sociala resurser (LoS och nätverkskartor), känsla av sammanhang (KASAM 29) och social interaktion (CH-ISSI) kartlades.

    Studien visade att barn och ungdomar som vid en trafikolycka fått lindriga till måttligt svåra kroppsliga skador eller inte skadats kroppsligt alls ändå kunde besväras av långvariga psykologiska och sociala följdverkningar. Detta gällde särskilt för barn med svag känsla av sammanhang och för barn som upplevt dödshot i samband med olyckan. Nödvändig information om psykiska reaktioner och när man skulle söka hjälp gavs inte på akutmottagningen och posttraumatiska stressreaktioner förblev ofta odiagnosticerade och obehandlade.

    Rapport 2004:2

    Författare

    Mariann Olsson, socionom, med dr.

    Abbe Schulman, med dr, överläkare

    Rapporten finns endast som pdf-fil och kan inte beställas i tryckt form.

  5. Kroppsliga besvär efter tsunamin - tre sätt att undersöka överlevandes upplevelser och reaktioner

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    Denna rapport sammanfattar resultat från studier av kroppsliga reaktioner hos drabbade efter tsunamikatastrofen 2004. Undersökningarna skedde genom tre metoder: enkäter, intervjuer och sjukgymnastisk kroppsundersökning. Många hade kvarstående kroppsliga besvär både ett och tre år efter katastrofen. Kroppsliga besvär var vanliga hos drabbade, även utan att man blivit kroppsligt skadad. En femtedel av de drabbade rapporterade kroppsliga besvär utan samtidiga psykiska besvär.

    Rapporten är av särskilt intresse för akutmottagningar, primärvården och smärtmottagningar.

  6. Kroppsliga symtom vanligt efter traumatisk händelse - även om man inte skadats fysiskt

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    Många reagerar kroppsligt efter olyckor och katastrofer, även om de inte
    har blivit fysiskt skadade. Det visar en ny rapport som enheten för Kris-
    och katastrofpsykologi på Centrum för allmänmedicin har låtit göra bland
    1505 stockholmare som överlevde tsunamin i Sydostasien.

  7. Läkemedel för rökavvänjning

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling

    Sammanställt av Lena Lundh, distriktssköterska, med.dr., Akademiskt primärvårdscentrum, Sjuksköterskor mot Tobak, Agneta Hjalmarsson psykolog, docent, Psykologer mot Tobak och Margareta Pantzar psykolog, Psykologer mot Tobak.

    För mer information kontakta:

    Lena Lundh, tobaksprevention, levnadsvanor
    lena.k.lund@sll.se

  8. Manual för grupputbildning i diabetes

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling

    Här finns manualen till grupputbildningsmaterialet i diabetes. 

    För frågor om materialet kontakta Marina Stenbäck: marina.stenback@sll.se.

  9. Matförslag på enkla rätter du hittar i butiken

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling

    Folder med matförslag på enkla rätter, både till lunch, middag, mellanmål och som efterrätt.

  10. Mellanmålsförslag

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling

    Folder med förslag på söta, matiga och/eller salta mellanmål.

  11. Nådde hjälpen fram? Rapport - tsunami och bussolycka

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    Psykologiskt och socialt stöd i en kommun vid tsunamin och en trafikolycka.

    Kan beställas i tryck från enheten, eller läs som pdf, hela rapporten eller bara sammanfattningen.

  12. Omvårdnadsordination som underlag för bistånd efter genomförd nutritionsbedömning

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling

    Blankett för omvårdnadsordination som underlag för bistånd efter
    genomförd nutritionsbedömning.

  13. På jakt efter en metod för psykologiskt stöd - utvärdering av frivilliga stödgrupper för drabbade av tsunamikatastrofen

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    Många svenska medborgare befann sig i katastrofdrabbade områden i Sydostasien då tsunamin inträffade i december 2004. En stor del av dessa kom från Stockholmsregionen och många av dem förlorade närstående eller fick kroppsliga skador. Hemvändande svenskar erbjöds olika typer av stöd, såväl akuta som mer långsiktiga, från staten, landstinget, kommuner och företagshälsovård.

    Frivilligorganisationer, däribland Röda Korset, erbjöd människor som på olika sätt drabbats stöd i form av samtalsgrupper. Trots att gruppverksamhet för drabbade efter katastrofer efterfrågas, saknas i stort vetenskapliga studier om betydelsen av sådan verksamhet. Här redovisas undersökningen av tre av de sexton samtalsgrupper som Röda Korset startade i Stockholm.

    Utifrån intervjuerna med gruppledare och deltagare beskrivs början till en metod för samtalsgrupper med katastrofdrabbade.

  14. Patienter med bensår 2013

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling
  15. Patientinformationsmaterial typ 2-diabetes

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling
  16. Personer med kognitiv svikt bör remitteras till arbetsterapeut

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling
  17. Physical symptoms 14 months after a natural disaster in individuals with or without injury are associated with different types of exposure

    Verksamhet:
    Kris- och katastrofpsykologi

    Abstract

    Objective: To investigate whether different types of exposure to the 2004 tsunami were associated with physical symptoms 14 months after the disaster and to study correlations between survivors’ physical and psychological symptoms.

    Methods: Using a cross-sectional design, 1505 survivors from the 2004 Indian Ocean Tsunami, tourists from Stockholm, who had been present in the disaster areas, responded to a postal questionnaire.Eight groups based on type of exposure were created. Physical symptoms occurring on a daily or weekly basis over the past year were investigated in four indices: musculoskeletal, cardiorespiratory, neurological and gastrointestinal. Mental health symptoms (General Health Questionnaire-12) and posttraumatic stress symptoms (Impact of Event Scale-Revised) were also investigated.Multiple logistic regression analyses were conducted with controls for background variables and exposure, with physical symptoms as outcome variables. The association between physical and psychological symptoms was studied with the Spearman Rank Order Correlation.

    Results: Different types of exposure during the disaster were associated with physical symptoms 14 months later for survivors both with and without severe physical injury. The single exposure of life threat, also in combination with other exposures, was associated with a higher risk for reporting of physical symptoms. Physical symptoms showed modest yet significant correlation with psychological symptoms.

    Conclusion: It is important to pay attention to both physical and psychological symptoms among disaster survivors whether they have been injured or not. A relatively simple questionnaire about physical symptoms may be a good complement to the scales used to assess psychological problems after disaster.

    Journal of Psychosomatic Research 2011;71(3):180-187.

    Journal homepage>>>

  18. Prevention och behandling av mat- och näringsproblem bland äldre och svårt sjuka

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling
  19. Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring

    Verksamhet:
    Fortbildning & utveckling

    Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring. I dokumentet listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

  20. Proteiner bakom upplevd dålig hälsa

    Verksamhet:
    Forskning

    En ny avhandling från Karolinska Institutet visar en koppling mellan dålig självskattad hälsa och en grupp av proteiner som kallas cytokiner. Resultaten kan ge mer kunskap om upplevd ohälsa och i förlängningen leda till bättre omhändertagande av personer med dålig upplevd hälsa.