Biologiska och psykologiska processer i kognitiv beteendeterapi

Information

Verksamhet:
AVC Gustavsberg
Ämne:
Psykisk Hälsa
Målgrupp:
Psykolog
Projektledare:
Fredrik Santoft
Projektmedlemmar:
Fredrik Santoft, Sigrid Salomonsson, Elin Lindsäter, Kersti Ejeby, Mats Lekander, Göran Kecklund, Brjánn Ljótsson, Erik Hedman-Lagerlöf
Forskningsledare:
Erik Hedman-Lagerlöf
Handledare:
Erik Hedman-Lagerlöf
Finansiering:
PPG, Vinnova, Försäkringskassan
Projektstart:
2018-11-22

Beskrivning

Det finns starkt stöd för att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv terapiform för behandling av depression, ångest, och insomni. Forskningsstödet för KBT vid stressrelaterad ohälsa växer. Det är dock oklart vad som orsakar förbättringarna vid dessa tillstånd. För att ytterligare utveckla KBT är det av stor vikt att förstå de förändringar som sker i patienter, både biologiska och psykologiska, som leder till ökat välbefinnande.


Syfte
Syftet med forskningen är att undersöka processer som kan förklara behandlingseffekten av KBT vid de vanligaste psykiatriska tillstånden: depression, ångest, insomni och stressrelaterad ohälsa. Utökad förståelse av förändringsprocesser kan leda till att behandlingar kan utvecklas och göras än mer effektiva. Ett område som fått alltmer uppmärksamhet på senare år är immunförsvarets inverkan på psykiatriska diagnoser. Lågintensiv, men långvarig, aktivering av immunsystemet kan bidra till symtom vid psykisk ohälsa. En del forskning pekar mot att immunaktivitet kan reduceras efter behandling med KBT, och att sådan kan kopplas till symtomförbättring. Denna forskning är dock i ett relativt tidigt skede och har mestadels fokuserat på depression. Det finns alltså behov av mer forskning inom detta område, särskilt för en bredare patientbas som inkluderar de vanligaste psykiatriska tillstånden. Gällande psykologiska processer är kunskapen fortfarande relativt begränsad kring vilka, brett uppdelat, tanke- och beteendemässiga förändringar som är av störst vikt att fokusera i behandling. Sådan kunskap kan guida KBT-manualer att öka tyngdvikten vid de aspekter som har störst potential att vara hjälpsamma för patienter.

Metod
I två kliniska prövningar baserade i primärvården har vi undersökt immunförsvarets roll för symtombild vid KBT, samt psykologiska processer som kan kopplas till framgångsrikt behandlingsutfall. Immunmarkörer mättes innan och efter behandling. Psykologiska processer mättes veckovis under behandlingens gång, analyser av dessa har sedan gjorts per diagnos och vi har börjat med analyser av patienter med utmattningssyndrom och social fobi.

Resultat
Resultaten för immunsystemets koppling till symtomförbättring efter KBT är inte färdigställda. Vi hoppas att resultaten kan bidra till detta relativt nya forskningsområde. Resultaten för patienter med utmattningssyndrom visar att sömnen verkar ha stor betydelse för tillfrisknande: förbättrad sömn predicerade förbättringar i utmattningssymtom kommande vecka. Om dessa resultat replikeras är de av stor betydelse för behandlingen av denna patientgrupp, som det idag inte finns någon evidensbaserad behandling för. KBT för utmattningssyndrom bör i sådant fall lägga stort fokus på att hjälpa dessa patienter att förbättra sin sömn. För detta finns redan en rad evidensbaserade strategier inom KBT som med fördel kan införlivas på ett strukturerat sätt i behandlingen av utmattningssyndrom. Analyser av psykologiska processer vid KBT för social fobi pågår. Vi hoppas att dessa resultat kan bidra med kunskap kring vilka av komponenterna i KBT som har särskilt stor betydelse för framgångsrik behandling.


Pågående eller avslutat projekt: Pågående