Nytt projekt ska förbättra för äldre som överlevt cancer

Publicerad: 2020-08-14

LifeChampsEtt nytt forskningsprojekt för att förbättra livskvaliteten för medelålders och äldre personer som överlevt malignt melanom har startat. Med hjälp av intervjuer ska forskarna söka svaren på hur canceröverlevarna ser på sin livskvalitet. En app ska även tas fram och testas. Projektet är en del i det stora europeiska forskningsprojektet LifeChamps.

Där cancer förr betraktades som en dödlig sjukdom är överlevnaden idag större, mycket tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling. För många är det möjligt att leva ett bra liv efter sjukdomen. För andra är det svårt att lägga sjukdomsperioden bakom sig och hitta tillbaka till vardagslivet, exempelvis på grund av oönskade komplikationer eller oro för återfall som kan påverka livskvaliteten.

På Akademiskt Primärvårdscentrum, APC, har ett nytt forskningsprojekt startat för att förbättra livskvaliteten för medelålders och äldre personer som överlevt malignt melanom.
– Över 80 procent överlever malignt melanom idag, vilket är fantastiskt. Men de ska inte bara överleva, utan leva ett så gott liv som möjligt. För att möta framtida behov av god individualiserad vård behövs mer kunskap om hur deras livssituation förändras och ser ut när de överlevt sin cancersjukdom, säger Panos Papachristou, forskare och AVC-samordnare på S:t Eriks akademiska vårdcentral.

Projektet är en del i det stora europeiska forskningsprojektet LifeChamps, finansierat av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020, där canceröverlevares livssituation studeras. Syftet är att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten för äldre canceröverlevare och att ta fram hälsovårdstjänster för symptomövervakning, behandling och rehabilitering till patienter och deras vårdgivare.
– Det är en tre-årig resa som just börjat. Det är spännande att få vara del i ett konsortium med forskare och experter från bland annat Storbritannien, Portugal, Holland, Spanien och Grekland där vi kommer samla och utbyta kunskap och data mellan oss utifrån många olika perspektiv, säger Emmanouil Kokoroskos, som tillsammans med Panos designar och samordnar projektet vid APC.

ManosPAnos

Fr v: Emmanouil Kokoroskos och Panos Papachristou.

Första steget för forskarna är att ta reda på hur canceröverlevare från 50 år och uppåt upplever vården och uppföljning efter cancern, behov av stöd från vården och syn på livskvalitet. Det ska ske dels med hjälp av en enkät, dels med intervjuer antingen enskilt eller i fokusgrupp. Deltagarna kommer också få berätta om hur de ställer sig till att använda en digital applikation där de kan rapportera symtom, få egenvårdsråd och få kontakt med vården. Även vårdpersonal ska få besvara frågor om hur de ser på stödet som ges till canceröverlevare och vilken information som är relevant för vården för att ge stöd i rätt tid och förhindra ett negativt hälsoförlopp efter sjukdom.
– Cancer är främst de äldres sjukdom. Ändå ingår de sällan i vetenskapliga studier och är inte heller en homogen grupp utifrån ålder, utan bör bemötas utifrån sina individuella behov. Därför är djupintervjuerna viktiga, menar Emmanouil.

Resultatet från enkäten/intervjuerna ska mynna ut i framtagandet av en applikation där artificiell intelligens (AI) används för att exempelvis kunna ge råd och tala om vart man kan vända sig om man behöver komma i kontakt med vården. Appen ska testas av ett 40-tal studiedeltagare som överlevt malignt melanom som jämförs med en lika stor kontrollgrupp som inte har använt appen.

– I appen kommer deltagarna få individuellt anpassad information med egenvårdsråd och rekommendationer hur de kan justera exempelvis fysisk aktivitet eller UV-exponering för att kunna hålla koll på de faktorer som kan vara sammankopplade med en försämrad livskvalitet. Vi vill även få återkoppling på hur tekniken upplevs, säger Panos Papachristou.

För att öka tryggheten och stödet finns planer på att deltagarna i studien ska kunna få tillgång till särskilda kontaksjuksköterskor i primärvården.
– De skulle kunna hjälpa till att koordinera insatser och ge råd och stöd. Problemet är bara att det fortfarande är många cancerpatienter som inte har tillgång till denna resurs, än mindre de som är färdigbehandlade, säger Panos Papachristou.

Även om projektet bara är i sin linda är Panos och Emmanouil hoppfulla. Resultaten från projektet kommer kunna användas av andra forskare inom EU, inte minst inom konsortiet.
– Det är en stor fördel att vi bygger upp en gemensam kunskapsbank där vi kan jämföra och använda en stor mängd data som i slutänden kan skapa bättre förutsättningar för äldre canceröverlevare. Vi kan inte göra allt själva, men vi kan göra mer tillsammans, avslutar Panos.

Text och foto: Daphne Macris

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2020-08-14