Införa e-hälsa i primärvården på bästa sätt!

Publicerad: 2020-05-13

E prim WEBBHur införs e-hälsa i primärvården på bästa sätt? Det ska en forskargrupp ta reda på genom tre studier vid de akademiska vårdcentralerna Norrtälje TioHundra och Hässelby/Akalla. AFA Försäkring har tilldelat det treåriga projektet nära 4,8 miljoner kronor.


Genom att studera införandet av digitala verktyg i primärvården vill en forskargrupp från Akademiskt primärvårdscentrum och Uppsala universitet bidra till att öka nyttan av digitalisering inom hälso- och sjukvården.
– Baserat på resultaten vill vi ta fram handfasta rekommendationer och riktlinjer för framtida införande av digitala tjänster i primärvården, säger Maria Hägglund, docent i hälsoinformatik, Uppsala Universitet.

Forskarna vill även bidra till ökad förståelse för hur omfattande en optimal införandeprocess faktiskt är, men också ge råd till dem som förvaltar och tar fram digitala system och tjänster i primärvården.
– Stora satsningar görs på digitala lösningar i vården. En hel del misslyckas, där vi sällan får veta varför en tjänst läggs ner eller inte lyckas. Många tjänster är bra, vi tror i stället att det många gånger är själva införandet som brister, säger Marina Taloyan, docent och samordnare vid AVC (akademisk vårdcentral) Hässelby/Akalla.

Det klassiska när en tjänst ska sjösättas är enligt trion uppskruvade förväntningar på vad tjänsten ska kunna göra. Det är därför viktigt att prata om hur det här kommer in i de vardagliga arbetsuppgifterna, vad tjänsten kan bidra med och vilket stöd som behövs.
– Det kan vara så att man har en vision om vad man ska uppnå men så stöter man på hinder längs vägen och då mattas entusiasmen av om man inte har tagit höjd för och förstår hur verksamheten funkar eller vad det finns för möjligheter att verkligen implementera, menar Helena Hvitfeldt, forskare och samordnare vid AVC Norrtälje TioHundra.

Både arbetsmiljö och patienternas perspektiv
Införandet av de digitala tjänsterna kommer att studeras vid de akademiska vårdcentralerna i Norrtälje och Hässelby/Akalla. Två forsknings- och utvecklingsinriktade miljöer som ger möjlighet att följa arbetet på nära håll.
– I studierna kommer vi att inkludera både arbetsmiljön och arbetsprocessen för vårdpersonalen, men även patienternas perspektiv och upplevelse, säger Maria Hägglund.

Här presenteras studierna kort: Studien Mobil tillgång till journal i hemsjukvård utgår från den i Norrtälje utvecklade e-hälsolösningen Hälsa på plats (HäPP), som idag bytt namn till Mobilt Vårdstöd. Det är en applikation som gör det möjligt för vårdpersonal att få digital tillgång till patientjournalen via en läsplatta vid hembesök. Ett tidigare pilotförsök pausades, bland annat på grund av problem i användbarheten som ledde till låg användning. Efter fortsatt utvecklingsarbete bedöms nu verktyget vara redo för ett nytt försök.
– För att säkerställa att kvaliteten på tjänsten är tillräcklig inleder vi med användbarhetstester i scenarion baserade på det första pilotförsöket, säger Maria Hägglund.

Projektet genomförs vid de två akademiska vårdcentralerna i Norrtälje och Hässelby/Akalla, där vårdpersonal som arbetar inom hemsjukvården eller med hembesök, dvs. distriktssköterskor, undersköterskor och läkare samt patienter inskrivna i hemsjukvården kommer att inkluderas.
– Planeringen för studien är igång, men det praktiska arbetet har tyvärr pausats på grund av Covid-19. Vi hoppas kunna återuppta arbetet i höst. Vi planerar att inledningsvis utvärdera tjänsten med fem användare i Hässelby, säger Marina Taloyan.

I studien Digitala vårdbesök och triagering, sätts fokus på en digital tjänst för initial bedömning av patientens behov: behöver vårdtagaren till exempel besöka vårdcentralen, eller räcker det med egenvård i hemmet? Både nyttjandet av digitala vårdbesök och verktygen för triagering är i fokus.
– Dessa tjänster är tänkta att avlasta vårdcentralen och bidra till bättre miljö. Men ger de avsedd effekt, och vilka vårdtagare är det som faktiskt utnyttjar möjligheten?, säger Helena Hvitfeldt.
Både vårdpersonal och patienter kommer intervjuas och få besvara enkäter. Data för vilka som använder tjänsten och i vilken omfattning kommer även ligga till grund för forskarnas analys.

I den tredje studien, Självmonitorering och samarbete med vården, följer forskarna införandet av Asthmatuner, en tjänst utvecklad vid Karolinska Institutet Innovations AB. Asthmatuner är en bärbar spirometer som kopplas till en mobilapplikation där patienterna själva mäter sin lungfunktion. Syftet i studien är att undersöka om Asthmatuner kan minska patienters astmabesvär och kostnader för astmavården samt om astmaattacker kan förebyggas eller mildras i större utsträckning än traditionell icke digital vård. Verktyget kopplar samman patienterna med sjukvårdens personal. Baserat på lungfunktionen och symptomen bestämmer patienten och den behandlande läkaren en individuellt anpassad behandlingsplan.
– Här kommer vi att arbeta parallellt med en klinisk studie där som följer behandlingen, samtidigt som vi följer hur tjänsten påverkar vårdpersonalens arbete och patienternas upplevelse då de använder verktyget, säger Helena.

Forskarna är övertygade om att digitaliseringen har en plats i hälso- och sjukvården för ökad patientsäkerhet, ökad effektivitet och tillgänglighet. Men för att öka nyttan krävs en fördjupad förståelse för hur införandet av digitala tjänster påverkar roller, relationer och organisatoriska strukturer är Maria Hägglund noga med att understryka.
– Utvecklingen av digitala tjänster i vården måste även i större utsträckning ske i nära samarbete med vårdens medarbetare och patienter, och införas brett först när de är funktionella.

Text: Daphne Macris

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2020-05-13