”Vården av äldre sköra kräver nya arbetssätt och rutiner”

Publicerad: 2019-12-16

LäkemedelÄldreWEBBOmkring hälften av äldre patienter i primärvården med nedsatt njurfunktion behandlas med för höga eller kontraindicerade läkemedelsdoser. Var tionde multisjuk behandlas med läkemedel som kan försämra ett av deras andra sjukdomstillstånd och leda till allvarliga konsekvenser. Det visar distriktsläkaren och forskaren Katharina Schmidt-Mende i sin doktorsavhandling. Nu efterlyser hon nya arbetssätt och rutiner för att vända trenden.


Tack vare medicinska framsteg kan vi bota allt fler sjukdomar och vi lever allt längre. Men det finns en baksida.
– Varje dag skrivs tusentals läkemedelsdoser ut till äldre personer, mediciner som många gånger orsakar biverkningar. Många får sin behandling och läkemedelsordination av oss i primärvården. Situation är ofta väldigt komplex, där många faktorer spelar in om läkemedelsbehandlingen kommer att vara av god kvalitet, vilket kräver särskild aktsamhet. Det säger Katharina Schmidt-Mende, allmänläkare på Torsviks vårdcentral och på deltid knuten till APC.

Foto Katharina WEBB



Nedsatt njurfunktion vanligt
Komplexiteten har hon beskrivit sin doktorsavhandling ”Every coin has two sides – the challenge of adressing inappropriate prescribing in older patients in primary care”. Där har hon bland annat undersökt hur vanligt det är med olämpliga läkemedel bland äldre patienter med nedsatt njurfunktion, hur ofta multisjuka behandlas med läkemedel som kan försämra ett av deras andra sjukdomstillstånd och om ett utbildningsprogram till förskrivare kan leda till att minska olämplig förskrivning.

I olika delstudier har forskarna följt cirka 300 000 personer 65 år och uppåt ur det så kallade hälsodataregistret ”VAL” Av forskningen framgår att drygt 25 procent av de äldre patienterna som uppsökte primärvården hade nedsatt njurfunktion. Omkring hälften behandlades med för höga läkemedelsdoser eller läkemedel som är kontraindicerade. Bland de med allra sämst njurfunktion var det så många som 60 procent som var överdoserade och 40 procent som fick läkemedel som inte var lämpliga att ta.
– Det är höga siffror. Och ännu högre om man räknar in hemsjuksvårdspatienterna, där nästan alla har nedsatt njurfunktion, menar Katharina Schmidt-Mende.

Läkemedel 2

Rubrik
Att många läkemedel innebär större risk för den som är äldre och att vissa läkemedel ”krockar” med varandra är väl känt och viktigt att hela tiden beakta som behandlande läkare. Men att även samsjukligheten i sig kan medföra risker talas det mer sällan om enligt Katharina. Exempelvis kan förskrivning av ibuprofen till en patient som söker hjälp för sin artros och samtidigt har hjärtsvikt i värsta fall leda till både ödem och försämring av hjärtsvikten.
– Våra studier visar att 10 procent av de multisjuka äldre behandlades med läkemedel som kan försämra ett av deras andra sjukdomstillstånd som kan leda mycket allvarliga konsekvenser, säger hon.
Endast ett fåtal substanser stod dock för majoriteten av den totala olämpliga förskrivningen, som till exempel antiinflammatoriska läkemedel.

Att vara medveten om patientens samlade sjukdomsbild är därför angeläget.
– Det är lika viktigt att ha i åtanke att symtom kan vara läkemedelsutlösta som att någon ytterligare sjukdom påverkas av att ett läkemedel skrivs ut. Genom att inte bara koncentrera sig på läkemedelslistan utan också faktiskt fråga hur patienten mår och att stämma av behandling regelbundet i samråd med patienten kommer man långt, säger Katharina.

Utbildning WEBB

Forskarna undersökte även om ett utbildningsprogram för allmänläkare och sjuksköterskor från 68 vårdcentraler kunde vända trenden.
– Dessvärre ledde det inte till att olämplig förskrivning minskade. Detta beror antagligen delvis på att läkemedels-behandlingen endast är en liten pusselbit i denna komplexa bild, vilket många som deltog i utbildningsprogrammet vittnade om.

Ett problem som lyftes fram är att dagens regelverk lägger ansvaret för en god läkemedelsförskrivning på varje enskild förskrivare, utan att någon läkare har helhetsansvaret.
– Tendensen blir ofta istället att betrakta varje enskild problematik för sig – och för varje problem skrivs det ofta ut ett nytt läkemedel. Och det kan fortsätta under långt tid, menar hon.

Vad behövs då för att ta utvecklingen framåt? Katharina menar att vården av äldre sköra kräver nya arbetssätt, rutiner och organisering som anpassats utifrån patientgruppens behov. Primärvårdens uppdrag och ansvar behöver definieras tydligare. Önskvärt är även att ha patientens alla sjukdomar samlade överskådligt på samma ställe i journalen.
– Informationen finns i TakeCare men det är alldeles för rörigt och svårt för varje enskild förskrivare att greppa, säger Katharina.

Därutöver skulle hon gärna bidra till att utveckla riktlinjer om multimorbiditet och hur de skulle kunna införas i primärvården.

Under 2020 kommer Katharina kombinera kliniska arbete på Torsviks vårdcentral med fortsatt forskning, bland annat om vad äldre patienter anser om sin läkemedelsbehandling, med fortbildningsuppdrag på Akademiskt primärvårdscentrum där hon ska ansvara för att samordna distriktsläkares fortbildning.
– Där kommer jag nog även att smyga in mitt stora intresseområde – för omhändertagandet av multisjuka äldre patienter är en av de största utmaningarna vi står inför i framtidens primärvård, avslutar Katharina Schmidt-Mende.

Text: Daphne Macris

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2019-12-16