Pedagogikens förkämpe

Publicerad: 2016-12-21

LenaNWAPC”Alla brinner för något och i mitt fall är det pedagogik”. Lena Nilsson Wikmar, ny adjungerad professor vid Akademiskt primärvårdscentrum drivs av lärmiljöer och konkurrenskraftiga utbildningar där studenter, handledare, lärare och personal känner sig nyfikna, utmanade och motiverade. Och hon älskar att se studenter växa i sin profession.


Mångsidigheten har alltid varit hennes styrka. Nu kan Lena Nilsson Wikmar, tongivande professor och utbildningsansvarig för de största programområdena på Karolinska Institutet lägga ytterligare ett uppdrag till sin späckade kalender – som adjungerad professor på Akademiskt primärvårdscentrum.
– Det ska bli väldigt spännande. Den delade tjänsten innebär att jag får kombinera det bästa av två världar som berikar och kompletterar varandra. Jag känner mig som en coach i lärande och hoppas bli en bra länk mellan såväl olika organisationer som mellan akademi och primärvård, säger Lena Nilsson Wikmar.

Kontaktnät och vara bollplank
Hon håller som bäst på att lära känna den nya organisationen för att se vilka behoven är.
– Det finns så många duktiga människor som lyser inom många områden, både på APC och inom de akademiska vårdcentralernas nätverk. Jag hoppas att vi kan fortsätta den goda process som redan pågår att utveckla lärandemiljöer och lyfta pedagogiska frågor på dagordningen, säger Lena Nilsson Wikmar.

 I sin nya roll delar Lena gärna med sig av sitt stora kontaktnät och pedagogisk kunskap. Att vara bollplank till kollegor, ledning och studenter är annat.
– Det gäller inte bara frågor kring grund- och specialistutbildning. Jag deltar gärna i arbetet med att göra fortbildningen i primärvården än mer konkurrenskraftig, säger Lena Nilsson Wikmar.

LenaNilssonSTORwebb

Drivkraft: se människor växa i sin profession
Intresset av pedagogik och kvalitet inom utbildning började redan när hon studerade till fysioterapeut i Freiburg som ligger i Tysklands sydvästra hörn.
– Det var fantastiskt att se hur människor kunde reflektera, mötas och växa i sin profession med hjälp av kloka lärare som använde olika pedagogiska grepp. Det har varit en bärande drivkraft i alla mina yrkesroller, och även som forskare, säger hon.

Och på den vägen är det. Med undantag för kortare uppehåll några år som fysioterapeut på bland annat Boo och Liljeholmens vårdcentraler blev hon kvar inom pedagogiken. Först som vårdlärare i Lund och Stockholm och sen som studierektor på fysioterapiprogrammet vid Karolinska Institutet. Lena disputerade år 2003. I samma veva klev hon in som biträdande sektionschef inom fysioterapi. Steg för steg kopplades hon till olika större utbildnings- och chefsuppdrag. 2013 blev hon divisionsprefekt för primärvården med uppdrag att representera universitetet i frågor tillsammans med landstinget, bland annat för att utveckla de åtta akademiska vårdcentralerna, AVC. Hon är också ofta inbjuden föreläsare och har många vetenskapliga och pedagogiska samarbeten både nationellt som internationellt. I dag är hon ansvarig för all utbildning på grund- och avancerad nivå på Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle.

Kreativa pedagogiska modeller
Men hur skapar vi då en lärmiljö där både studenter, handledare, lärare och vårdpersonal känner sig nyfikna, utmanade och motiverade? Klara mål, stimulerande vardagskopplingar, och kreativa pedagogiska modeller som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är några av hennes svar.
– Det är viktigt att involvera hela audiotoriet med omväxlande och aktiverande undervisningsmoment. Jobba runt ett tema i grupper, gärna tvärprofessionellt och koppla teori med praktik är också viktig, menar Lena Nilsson Wikmar.

En annan käpphäst för att utveckla lärandet och undervisningen är att använda pedagogik och teknik i samverkan.
– Digitala verktyg kan vara en stor tillgång eftersom vi alla har olika lärstilar. Men för att lyckas behöver man ha en god pedagogisk tanke med vad man ska ha tekniken till. Annars kan det pedagogiska målet skymmas. Det är också viktigt att lärare har kunskap om tekniken och att verktygen fungerar. Där finns att göra, menar Lena Nilsson Wikmar.

Våga lämna sin komfortzon
Utbildning av högsta kvalitet utvecklas av engagerade lärare som reflekterar över pedagogikens betydelse, söker förbättringar och är villiga att pröva nya metoder.
– Vi måste bli bättre på att lämna komfortzonen och inte vara pedagogiskt bekväma och falla in i våra traditionella och kontrollerande undervisningsmetoder, säger Lena Nilsson Wikmar.
Det kan vara att prova nya mer interaktiva undervisningsätt eller träffas på annan plats än lärosätet eller undersökningsrummet på vårdcentralen.
– Eller varför inte använda väntrummen som en arena för lärande och dessutom involvera patienterna mer, säger Lena Nilsson Wikmar.
Samtidigt som hon är för flexibilitet och nytänkande önskar hon att både lärosäten och landsting ibland kunde dra åt handbromsen och ägna mer tid åt att tänka efter före. Uppdrag kommer in och sen ska det snabbt breddinföras.
– Ofta finns liten tid att fundera över hur man utför uppdraget på bästa sätt, vilka pedagogiska metoder är mest lämpliga och hur involverar man studenter och patienter. Jag skulle önska att vi ibland drog ner lite på takten, menar Lena.

Vill bidra till fler projekt
Hon vill även se ökade möjligheter för primärvården att söka medel för pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt. En viktig bas är utbildningsrådet där landstinget och Karolinska Institutet gör gemensam sak.
– Utbildningsrådet ska bland annat arbeta med strategiska beslut och mål och hur pengar ska fördelas. Jag är med i utbildningsrådet och ser det som naturligt och viktigt att bevaka och föra in primärvårdens intressen. Sen hoppas jag även kunna bidra till fler spännande pedagogiska projekt i primärvården, avslutar Lena Nilsson Wikmar.

Text: Daphne Macris
Foto: Selma Wolofsky, Karolinska Institutet

Verksamhet:
Övergripande
Publicerad av:
Daphne Macris
Datum:
2016-12-21